Kärlek

Jag har blivit en sån där kär, lycklig och jobbig människa. Jag stör mig egentligen på sådana människor, eller stör mig väl egentligen på sådana människor när man själv är motsatsen. Jag tror det handlar om att vara det måttligt och kunna anpassa sig till olika miljöer och människor för att inte få folk omkring en att vilja strypa en. Eller vilja strypa sig själv. Även fast jag tycker att kärleken ska kunna flöda fritt utan att bittra människor ska kunna komma med en spydig åsikt. Det är svårt det där, lycklig kärlek. Fast det är fan inte värre än olycklig eller obesvarad kärlek.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0